klimatredovisning

En klimatredovisning är en systematisk sammanställning av utsläppen av växthusgaser från ett företag, ett projekt eller en produkt, mätt i koldioxidekvivalenter (CO₂e). I offentlig upphandling används den för att visa klimatavtrycket från det som den upphandlande myndigheten köper, ofta med siffror från EPD:er för materialen. Den är ett av de mest konkreta verktygen för att omsätta klimat- och miljöhänsyn och grön upphandling i praktiken.

Hur fungerar en klimatredovisning?

De flesta företag redovisar enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) eller ISO 14064-1. Utsläppen delas in i tre grupper:

• Scope 1: Direkta utsläpp från den egna verksamheten, till exempel diesel i egna maskiner och fordon.
• Scope 2: Utsläpp från inköpt energi, som el och fjärrvärme.
• Scope 3: Alla övriga indirekta utsläpp i värdekedjan, bland annat från inköpta varor och tjänster, transporter och avfall.

För byggnader har Sverige sedan 1 januari 2022 krav på klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader. Byggherren beräknar klimatpåverkan från byggskedet och registrerar deklarationen hos Boverket. För enskilda produkter är det EPD enligt EN 15804 som ger siffrorna.

Enligt EU-direktiv 2014/24/EU och LOU kan upphandlande myndigheter använda klimatredovisning på tre sätt:

1. Som tilldelningskriterium: Myndigheten utvärderar klimatavtrycket från det som köps, styrkt med EPD eller en projektspecifik redovisning. Underlaget är en livscykelanalys, och kostnaden för växthusgasutsläpp kan räknas in i livscykelkostnaden.
2. Som särskilt kontraktsvillkor: Du ska leverera en klimatredovisning för kontraktet och rapportera minskningar under avtalstiden.
3. I begränsad utsträckning som kvalificeringskrav: Myndigheten kan begära miljöledningssystem, till exempel ISO 14001 eller EMAS.

En viktig nyans: en allmän klimatredovisning för hela företaget kan normalt inte användas som tilldelningskriterium. Kriteriet måste ha anknytning till det som upphandlas, enligt artikel 67.3 i upphandlingsdirektivet. Det är utsläppen från leveransen som räknas, inte hur grönt företaget är totalt.

Lämnar du anbud i Norge gäller strängare regler. Där ska klimat och miljö sedan 2024 viktas med minst 30 procent i annonseringspliktiga upphandlingar, och från 1 juli 2026 finns regeln i den norska upphandlingslagen § 5b, som en del av samhällshänsyn. Norge kräver dessutom klimatgasberäkning för nya flerbostadshus och lokalbyggnader enligt TEK17 § 17-1 och standarden NS 3720.

Ett exempel: en kommun ska bygga en ny grundskola och viktar ”växthusgasutsläpp från material och byggarbetsplats” med 30 procent. Entreprenören lämnar en projektspecifik klimatredovisning för modulerna A1–A5, från råvaror och tillverkning via transport till själva byggandet. Klimatförbättrad betong och stål med EPD drar ner siffrorna, och eldrivna maskiner på en fossilfri byggarbetsplats minskar utsläppen i A5. I avtalet förbinder sig entreprenören att styrka siffrorna, med vite om slutrapporten uteblir.

Varför är klimatredovisning viktig för dig som leverantör?

När klimatet väger tungt kan dina utsläppssiffror avgöra upphandlingen. Har du koll på dina egna utsläpp och får EPD:er snabbt från underleverantörerna, lägger du mindre tid på anbudet och står starkare i utvärderingen.

En klimatredovisning för hela företaget är användbar även om den sällan utvärderas direkt. Den visar var dina utsläpp finns, ger underlag för hållbarhetsrapportering (ESG) och pekar ut åtgärder som ger lägre siffror i nästa anbud. Verktyg som Cobrief hjälper dig att se vilka klimatkrav och kriterier en upphandling har innan du börjar skriva.

Vanliga frågor

Måste vi ha en klimatredovisning för att lämna anbud?

Nej, inte som ett generellt krav. Men många upphandlingar begär klimatredovisning för själva leveransen eller utvärderar klimatavtrycket som tilldelningskriterium. Utan siffror står du svagare.

Hur redovisar vi scope 3?

Börja med de största inköpen. Använd EPD:er och utsläppsdata från dina leverantörer där de finns, och schablonvärden för resten. Var tydlig med vilka siffror som är uppmätta och vilka som är uppskattade.

Vad är skillnaden mellan klimatredovisning och EPD?

En klimatredovisning summerar utsläppen för ett företag eller ett projekt. En EPD beskriver en enskild produkt. EPD:erna är ofta byggstenarna i klimatredovisningen.

Kort sagt: en klimatredovisning visar hur mycket växthusgaser något släpper ut. I offentlig upphandling är det siffrorna för själva leveransen som räknas, och de kan avgöra vem som vinner.