ESG

ESG står för Environmental, Social and Governance, alltså miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning. Det är marknadens och finansbranschens samlingsbegrepp för hur ett företag hanterar hållbarhet. Upphandlingslagstiftningen använder sällan ordet. I LOU talar man om miljöhänsyn, sociala hänsyn och särskilda kontraktsvillkor, och i Norge kallas samma sak samhällshänsyn. För dig som leverantör betyder ESG i praktiken tre saker: krav i upphandlingarna, krav på tillbörlig aktsamhet som i den norska öppenhetslagen och, för de största företagen, hållbarhetsrapportering.

Hur fungerar ESG i offentlig upphandling?

Grunden är EU:s upphandlingsdirektiv 2014/24/EU. Artikel 18.2 kräver att leverantörer följer tillämplig miljö-, social- och arbetsrätt. Artikel 67 tillåter miljömässiga och sociala tilldelningskriterier med koppling till kontraktsföremålet, och artikel 70 öppnar för särskilda kontraktsvillkor om miljö och sociala förhållanden. I Sverige finns motsvarande regler i LOU, och Upphandlingsmyndigheten erbjuder färdiga hållbarhetskriterier. Allt fler myndigheter vill se en dokumenterad aktsamhetsbedömning av leveranskedjan.

Norge har gått längre och gjort mycket obligatoriskt. Sedan 1 juli 2026 gäller anskaffelsesloven §§ 5a–5p:

• Miljö (E): Klimat och miljö ska viktas minst 30 procent när tilldelningskriterierna viktas, eller vara bland de tre högst prioriterade (§ 5b).
• Socialt (S): Löne- och arbetsvillkor, lärlingar och begränsning av antalet led underleverantörer (§§ 5e–5k), ofta kallat Norgesmodellen, samt mänskliga rättigheter (§ 5m).
• Styrning (G): Skatteintyg (§ 5l) och andra seriösitetskrav. Avtalet ska ha lämpliga sanktioner vid brott mot villkor enligt §§ 5b–5m (§ 5p).

Den norska upphandlingsmyndigheten DFØ publicerar högrisklistan över produkter med hög risk för brott mot mänskliga rättigheter.

Utanför själva upphandlingen gäller bolagsrätten. EU:s CSRD är genomfört i årsredovisningslagen, med rapportering enligt de europeiska standarderna ESRS, stegvis från räkenskapsåret 2024 för de största företagen. Förenklingspaketet Omnibus I, antaget 2026, begränsar CSRD till företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i omsättning. Direktivet om tillbörlig aktsamhet (CSDDD) gäller nu bara företag med fler än 5 000 anställda och över 1,5 miljarder euro i omsättning, från juli 2029. I Norge kräver öppenhetslagen redan att större företag gör aktsamhetsbedömningar och publicerar en redogörelse senast 30 juni varje år.

Ett exempel: En textilleverantör lämnar anbud på arbetskläder till ett norskt sjukhus. Textilier står på högrisklistan, så leverantören måste dokumentera aktsamhetsbedömningar för sina fabriker. Avtalet innehåller villkor om etisk handel, med rätt till revision och sanktioner vid brott. Dessutom är klimat- och miljöhänsyn ett tilldelningskriterium som viktas 30 procent.

Varför är ESG viktigt för leverantörer?

Även om ditt företag är för litet för CSRD eller öppenhetslagen når ESG dig genom kunderna. Stora företag och offentliga köpare måste kartlägga sina leveranskedjor, och då hamnar frågorna hos dig. Har du miljödata, lönevillkor och aktsamhetsbedömningar klara kan du återanvända samma underlag i många anbud. Saknas det riskerar du lägre poäng i utvärderingen, eller sanktioner när avtalet väl är tecknat. Verktyg som Cobrief hjälper dig att se vilka miljökrav och sociala krav en upphandling ställer innan du lägger tid på anbudet.

Vanliga frågor

Kan myndigheten kräva en ESG-rapport som kvalificeringskrav?

Kvalificeringskrav måste ha koppling till kontraktet och vara proportionerliga. Ett allmänt krav på ESG-rapport eller ESG-betyg för hela företaget är svårt att motivera. Konkret dokumentation, som miljöledning eller aktsamhetsbedömningar som är relevanta för kontraktet, är en annan sak.

Gäller öppenhetslagen små företag?

Inte direkt. Den norska öppenhetslagen och CSDDD riktar sig till större företag. Men dina kunder måste granska sina leverantörer, så du möter ofta samma frågor i avtal och egenförsäkranden.

Är ESG samma sak som hållbar upphandling?

Nästan. ESG är marknadens begrepp och omfattar hela företaget. Hållbar upphandling, och i Norge samhällshänsyn, handlar om vad myndigheten får och ska kräva i den enskilda upphandlingen.

Kort sagt: ESG är hållbarhet på finansspråk, medan upphandlingsrätten talar om miljöhänsyn och sociala hänsyn. I en offentlig upphandling möter du ESG som konkreta krav och avtalsvillkor, och i Norge som anskaffelsesloven §§ 5a–5p.