EPD

En EPD (Environmental Product Declaration) är ett standardiserat och tredjepartsgranskat dokument som visar en produkts miljöpåverkan under livscykeln, till exempel växthusgasutsläpp, energianvändning och resursförbrukning. Siffrorna bygger på en livscykelanalys enligt gemensamma regler för produktgruppen. En EPD säger inte om produkten är ”miljövänlig”, bara vilka siffror den har.

På svenska kallas den miljövarudeklaration, och den är en av flera typer av deklarationer du möter i offentlig upphandling. Till skillnad från en miljömärkning ger en EPD inget godkännande, utan siffror som går att jämföra och använda i en klimatredovisning.

Hur fungerar en EPD?

En EPD tas fram enligt ISO 14025, som beskriver typ III-miljödeklarationer. För byggprodukter gäller dessutom EN 15804+A2. Själva beräkningen är en livscykelanalys (LCA) enligt ISO 14040 och 14044, gjord efter produktkategoriregler (PCR) som ser till att likartade produkter räknas på samma sätt.

Siffran du oftast möter i upphandlingar är GWP (Global Warming Potential): växthusgasutsläpp i kg CO₂e per deklarerad enhet. Livscykeln delas in i moduler. A1–A3 är tillverkning, A4 transport till byggarbetsplatsen och A5 själva byggskedet. Modulerna B, C och D omfattar användning, slutskede och återvinning.

En oberoende granskare kontrollerar EPD:n innan den publiceras hos en programoperatör. I Sverige är det framför allt The International EPD System (environdec.com), som drivs av EPD International AB, ett dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet. En EPD gäller normalt i fem år.

Upphandlande myndigheter kan använda EPD på tre sätt när de ställer klimat- och miljökrav:

• Som krav i kravspecifikationen: Till exempel ”högst X kg CO₂e per m³ betong”, styrkt med EPD.
• Som tilldelningskriterium: Lägst GWP bland jämförbara produkter ger bäst poäng.
• Som dataunderlag i klimatberäkningar: Klimatdeklarationen för nya byggnader, som registreras hos Boverket, kan bygga på produktspecifika EPD:er i stället för generiska värden.

Krav på EPD måste vara proportionerliga, och myndigheten ska godta likvärdig dokumentation. Notera också skillnaden mot ett märkningssystem: miljömärkningar som Svanen och EU Ecolabel är typ I enligt ISO 14024 och ger ”godkänt” eller ”inte godkänt” mot fasta krav. En EPD är typ III och ger kvantitativa siffror att jämföra.

Ett exempel: en betongtillverkare levererar till en ny kommunal skola där upphandlingen kräver klimatförbättrad betong. Tillverkaren lämnar en projektspecifik EPD som visar att GWP för A1–A3 ligger under det gränsvärde myndigheten har satt. Siffrorna går direkt in i entreprenörens klimatberäkning för byggnaden. Samma EPD fungerar om du levererar till ett bygge i Norge, där EPD-Norge är programoperatör och klimatberäkningen följer TEK17 § 17-1.

Varför är EPD viktig för dig som leverantör?

Utan EPD kan du inte styrka klimatsiffrorna för din produkt. Då får kunden ofta använda generiska värden, och de är oftast högre än siffrorna för din faktiska produkt. En bra EPD kan alltså ge både dig och entreprenören du levererar till bättre poäng.

En EPD går dessutom att återanvända: när du väl har den kan du använda den i alla upphandlingar under giltighetstiden. Verktyg som Cobrief hjälper dig att se vilka upphandlingar som kräver EPD eller viktar växthusgasutsläpp, så att du vet vad du behöver ha klart.

Vanliga frågor

Är EPD samma sak som miljömärkning?

Nej. En miljömärkning visar att produkten uppfyller vissa krav. En EPD ger bara siffrorna, utan att säga om de är bra eller dåliga.

Hur länge gäller en EPD?

Normalt i fem år. Blir miljöindikatorerna väsentligt sämre under perioden måste den uppdateras.

Kan vi använda en branschgemensam EPD?

Ofta ja. Många myndigheter godtar branschgemensamma EPD:er. En produktspecifik EPD ger ändå mer exakta siffror, och ofta lägre.

Kort sagt: en EPD är produktens klimatredovisning på papper. Den ger myndigheten siffror att jämföra och dig dokumentation att konkurrera med.