samhällshänsyn

Samhällshänsyn (norska: samfunnshensyn) är den norska upphandlingslagens samlingsbegrepp för krav som ska ge mer än lägsta möjliga pris. Det gäller bland annat klimat och miljö, löne- och arbetsvillkor, lärlingar, mänskliga rättigheter, universell utformning, innovation samt säkerhet och beredskap. Från 1 juli 2026 är alla samhällshänsyn samlade i anskaffelsesloven §§ 5a–5p.

Hur fungerar samhällshänsyn?

På EU-nivå tillåter direktiv 2014/24/EU att upphandlande myndigheter tar miljömässiga, sociala och innovationsrelaterade hänsyn, och artikel 18.2 kräver att leverantörer följer tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter. I Sverige finns motsvarande möjligheter i LOU, bland annat krav på arbetsrättsliga villkor. Norge har som EES-land gått längre och gjort många av hänsynen obligatoriska.

Före 1 juli 2026 låg de norska reglerna utspridda i lagen (§§ 5, 6 och 7), i upphandlingsförordningen och i två separata förordningar om löne- och arbetsvillkor och om lärlingar. Nu finns allt i lagen. Samtidigt fick lagen en ny ändamålsparagraf (§ 1): den ska främja effektiv och hållbar användning av samhällets resurser, där hållbarhet betyder ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Här är en översikt över de nya norska paragraferna:

• § 5a: Skyldighet att ha en upphandlingsstrategi och rutiner. Strategin ska vara offentligt tillgänglig.
• §§ 5b och 5c: Klimat- och miljöhänsyn, med standardiserade minimikrav och kriterier.
• § 5d: Säkerhet och beredskap.
• §§ 5e–5k: Löne- och arbetsvillkor, lön via bank, lärlingar, kontroll, tillsyn och begränsning av antalet led i leveranskedjan. Dessa kallas ofta Norgesmodellen.
• § 5l: Dokumentation av skatter och avgifter.
• §§ 5m–5o: Mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor, universell utformning och innovation.
• § 5p: Krav på lämpliga sanktioner i kontraktet. Kravet gäller när den upphandlande myndigheten ska, eller har valt att, ställa avtalsvillkor om samhällshänsyn enligt §§ 5b–5m.

Klimat och miljö är det krav du oftast möter. Enligt § 5b ska myndigheten ta hänsyn till klimat och miljö i alla upphandlingar. I annonseringspliktiga upphandlingar ska klimat och miljö viktas minst 30 procent när tilldelningskriterierna viktas, eller vara bland de tre högst prioriterade. Undantag ska motiveras i upphandlingsdokumenten.

Ett exempel: Ett städföretag lämnar anbud på ett ramavtal med en norsk kommun. Upphandlingen kräver kollektivavtalsenlig lön, lön via bank, högst två led underleverantörer och miljömärkta rengöringsmedel. Avtalet anger också vad som händer om kraven bryts, till exempel vite eller hävning.

Varför är samhällshänsyn viktigt för leverantörer?

Samhällshänsyn avgör ofta vem som vinner, inte bara priset. Har du dokumentation om miljöarbete, löner och lärlingar klar står du starkare. Den nya § 5p innebär också att brott får avtalade konsekvenser, även brott hos dina underleverantörer.

Du kan dessutom läsa myndighetens upphandlingsstrategi (§ 5a) innan du bestämmer dig för att lämna anbud, och använda den aktivt i anbudet. Läs mer i vårt blogginlägg om nya norska upphandlingsregler från 1 juli 2026. Verktyg som Cobrief hjälper dig att se vilka krav en upphandling ställer innan du lägger tid på anbudet.

Vanliga frågor

Gäller samhällshänsyn för alla upphandlingar?

I Norge gäller de från den nedre värdegränsen på 500 000 NOK, men inte för försvars- och säkerhetsupphandlingar. Flera av bestämmelserna (§§ 5e–5l) gäller inte heller för försörjningssektorerna och koncessionskontrakt.

Är reglerna nya?

Mycket har förts över från de gamla norska reglerna. Det nya är att allt är samlat i lagen, att myndigheten måste ha en offentlig strategi och att avtalen måste innehålla sanktioner vid brott.

Vad innebär sanktionskravet i praktiken?

Avtalet ska innehålla lämpliga sanktioner, till exempel vite eller rätt att häva avtalet, om du eller dina underleverantörer bryter mot villkoren om samhällshänsyn.

Kort sagt: Samhällshänsyn är allt som den norska offentliga sektorn vill uppnå med sina inköp utöver lågt pris. Från 1 juli 2026 finns alla regler samlade i anskaffelsesloven §§ 5a–5p.