innovationsförfarande

Ett innovationsförfarande är ett av tre huvudförfaranden i Europeiska kommissionens förslag till ny upphandlingsförordning (COM(2026) 590), som lades fram den 9 september 2026. Det används när den upphandlande myndigheten har ett problem utan en känd lösning, och vinnaren ska utveckla lösningen under förfarandets gång. Det är ett förslag, inte antagen lag, som behandlas av Europaparlamentet och rådet.

Hur fungerar ett innovationsförfarande?

Reglerna finns i artikel 31.2 och artiklarna 41 till 45. Förfarandet kan användas när myndigheten ska lösa en "samhällsutmaning" (societal challenge, artikel 6.23) och inte har hittat någon befintlig lösning som passar.

Förfarandet har fem faser (artikel 41):

1. Myndigheten beskriver utmaningen och tar fram ett ramverk för värdebedömning med en lägsta poäng.
2. Upphandlingen annonseras.
3. Myndigheten väljer ut lösningsförslag.
4. Lösningarna testas, valideras och bedöms.
5. Kontraktet tilldelas.

Före annonseringen måste myndigheten föra marknadsdialog i minst två månader (artikel 42). Annonsen ska ange förväntade volymer och hur immateriella rättigheter fördelas. Urvalet sker i två steg (artikel 43): först uteslutning och minimikrav, sedan en bedömning av innovationspotential, genomförbarhet och skalbarhet.

Test- och valideringsfasen får pågå i högst två år, med betalning per milstolpe (artikel 44). Leverantörer som får ett positivt beslut kan få kontrakt direkt, i upp till fem år efter att beslutet har publicerats (artikel 45). Enligt kommissionen ska de immateriella rättigheterna som huvudregel stanna hos dem som har utvecklat lösningen.

Förfarandet liknar dagens innovationspartnerskap och förkommersiell upphandling. Rena forsknings- och utvecklingstjänster är fortfarande undantagna (artikel 79). För köp av färdiga lösningar används i stället öppet förfarande.

Vad betyder det för dig som leverantör?

Om förslaget antas får du en tydligare väg från idé till kontrakt vid upphandling av innovation. Du får betalt under testfasen, vet i förväg vilka volymer det handlar om och behåller som huvudregel rättigheterna till det du utvecklar. Delta i marknadsdialogen: den är obligatorisk och pågår i minst två månader, så det är där du kan påverka hur utmaningen beskrivs. Verktyg som Cobrief hjälper dig att fånga upp sådana dialoger tidigt.

Vanliga frågor

När gäller detta?

Inte ännu. Förslaget behandlas av Europaparlamentet och rådet. Förordningen ska tillämpas två år efter att den har trätt i kraft (artikel 149), realistiskt tidigast 2029. Den gäller då direkt i Sverige och övriga EU-länder. I EES/Efta-länder som Norge tillkommer ett införlivande i EES-avtalet.

Vem äger det som utvecklas?

Enligt kommissionen ska de immateriella rättigheterna som huvudregel stanna hos utvecklarna. Fördelningen ska framgå av annonsen.

Vad händer om lösningen inte klarar testet?

Då får du inget kontrakt. Bara leverantörer med ett positivt beslut efter test- och valideringsfasen kan få kontrakt direkt. Själva testfasen betalas per milstolpe (artikel 44).

Kort sagt: Innovationsförfarandet är utformat för problem utan färdig lösning. Det kombinerar dialog, utveckling, test och köp i ett och samma förfarande, med betalning under arbetets gång och rättigheterna som huvudregel hos utvecklaren.