ramavtal

Ett ramavtal är ett långsiktigt avtal mellan en upphandlande myndighet och en eller flera leverantörer som sätter ramarna för framtida köp av varor eller tjänster. Det är ett effektivt sätt för det offentliga att handla, eftersom de slipper genomföra ett fullständigt upphandlingsförfarande varje gång ett behov uppstår.

Hur fungerar ett ramavtal?

När en offentlig verksamhet vet att den regelbundet kommer att behöva vissa varor eller tjänster kan den genomföra en upphandling och teckna ett ramavtal. Till exempel kan en kommun teckna ramavtal med tre leverantörer av kontorsmöbler. Varje gång kommunen behöver nya möbler kan den avropa direkt från en av dessa tre utan att publicera en ny annonsering.

Om avtalet omfattar flera leverantörer kan den upphandlande myndigheten antingen:

• Välja leverantör enligt en fastlagd fördelningsnyckel
• Genomföra en förnyad konkurrensutsättning (miniupphandling) bland leverantörerna

Viktiga regler enligt LOU

Enligt LOU och upphandlingslagstiftningen gäller följande för ramavtal:

• Löptiden får som regel inte överstiga fyra år
• Avtalet ska ange vilka varor eller tjänster som kan köpas
• Förväntat omfång av köp ska framgå
• Priser, leveransvillkor och övriga villkor ska specificeras

Ramavtal är särskilt vanliga inom områden som IT-utrustning, konsulttjänster, kontorsmaterial och fordonsunderhåll. Upphandlingar av ramavtal annonseras på samma sätt som vanliga upphandlingar, och tröskelvärdena i upphandlingsdokumenten avgör vilken procedur som används.

Moderna verktyg som Cobrief gör det enklare för leverantörer att hitta relevanta ramavtalsupphandlingar och delta i konkurrensen. Med god överblick över aktiva ramavtal kan företag säkra långsiktiga och förutsägbara intäkter.

Ett ramavtal ger trygghet och förutsägbarhet för både köpare och säljare. Myndigheten säkrar tillgång till det den behöver, medan leverantörerna får en tydlig indikation på framtida affärer.