social upphandling

Social upphandling innebär att offentliga köpare använder sin köpkraft för att uppnå positiva sociala resultat utöver de varor och tjänster som upphandlas. Det handlar om att främja anständiga arbetsvillkor, stödja inkludering av utsatta grupper på arbetsmarknaden, värna mänskliga rättigheter i leveranskedjor och motverka arbetslivskriminalitet.

Hur fungerar social upphandling?

EU-direktiv 2014/24/EU utgör det rättsliga ramverket för att integrera sociala hänsyn i offentlig upphandling. Artikel 18.2, den horisontella sociala klausulen, kräver att leverantörer följer tillämplig social- och arbetsrättslig lagstiftning vid utförande av offentliga kontrakt. Sociala kriterier kan tillämpas i varje steg av upphandlingsprocessen, från kravspecifikationen till tilldelningskriterierna och avtalsvillkoren.

I Sverige regleras social upphandling genom LOU och Upphandlingsmyndighetens vägledning. Exempelvis kan en upphandlande myndighet som köper städtjänster kräva att leverantören säkerställer kollektivavtalsenliga löner, begränsar antalet underleverantörsled och erbjuder utbildningsmöjligheter. Kraven måste ha koppling till kontraktsföremålet.

Centrala delar av social upphandling

EU-kommissionens guide "Buying Social" beskriver flera sätt för offentliga köpare att integrera sociala mål:

• Sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden
• Skäliga löner och anständiga arbetsvillkor i enlighet med tillämpliga kollektivavtal
• Aktsamhetsbedömning för mänskliga rättigheter genom hela leveranskedjan
• Reserverade kontrakt för sociala företag eller organisationer som sysselsätter personer med funktionsnedsättning (artiklarna 20 och 77)

Verktyg som Cobrief kan hjälpa leverantörer att identifiera upphandlingar med sociala krav och förbereda konkurrenskraftiga anbud som uppfyller dessa kriterier.

Sammanfattning

Social upphandling är ett strategiskt verktyg som gör det möjligt för offentliga köpare att främja social hållbarhet genom sina inköpsbeslut. Med stark rättslig grund i EU:s upphandlingsdirektiv och ökande fokus på efterlevnad och avtalsuppföljning blir sociala hänsyn en allt viktigare del av offentlig upphandling i hela EES.