positivt kontraktsintresse

Positivt kontraktsintresse är en skadeståndsrättslig princip som innebär att en leverantör som felaktigt förbigåtts i en offentlig upphandling ska försättas i samma ekonomiska läge som om kontraktet faktiskt hade tilldelats och fullgjorts. Det handlar alltså om ersättning för den vinst leverantören gick miste om, inte bara för kostnaderna att delta i konkurrensen.

Hur fungerar positivt kontraktsintresse?

I svensk rätt regleras skadestånd vid överträdelser av upphandlingslagstiftningen i LOU 20 kap. En leverantör som vill kräva ersättning för positivt kontraktsintresse måste visa att den upphandlande myndigheten brutit mot upphandlingsreglerna, att det finns ett orsakssamband mellan överträdelsen och skadan, samt att leverantören faktiskt skulle ha tilldelats kontraktet om felet inte begåtts.

Bevisbördan är hög. Leverantören måste med tillräcklig grad av sannolikhet visa att kontraktet hade gått till just dem. EU-domstolens praxis, bland annat INGSTEEL-avgörandet (C-547/22), har även erkänt förlorad möjlighet som en separat ersättningsgill skada vid sidan av utebliven vinst.

Skillnaden mot negativt kontraktsintresse

• Positivt kontraktsintresse täcker utebliven vinst och försätter leverantören som om kontraktet hade fullgjorts
• Negativt kontraktsintresse täcker enbart anbudskostnader och försätter leverantören som om upphandlingen aldrig ägt rum
• Positivt kontraktsintresse kräver bevis för att leverantören skulle ha vunnit kontraktet
• Negativt kontraktsintresse kan krävas även när upphandlingen borde ha avbrutits

Varför är det viktigt?

Positivt kontraktsintresse är det mest värdefulla skadeståndsanspråk en förbigången leverantör kan framställa, men kraven på bevisning är stränga. Verktyg som Cobrief hjälper leverantörer att upptäcka fel i upphandlingsdokumenten tidigt, så att de kan agera inom avtalsspärren.

Grundlig dokumentation genom hela upphandlingsprocessen är avgörande för att kunna styrka ett sådant anspråk. Inom EU/EES varierar tillämpningen mellan medlemsstaterna, men rättsmedelsdirektivet (89/665/EEG) ställer krav på att effektiva rättsmedel, inklusive skadestånd, ska finnas tillgängliga.