avbrytande

Avbrytande innebär att en upphandlande myndighet avslutar en påbörjad upphandling utan att tilldela kontrakt till någon av de deltagande leverantörerna. Det sker typiskt när förutsättningarna för konkurrensen förändras, eller när det uppstår fel som inte kan rättas på annat sätt.

Hur fungerar avbrytande?

Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU 2016:1145) 12 kap. 12 § får en upphandlande myndighet avbryta en upphandling. Myndigheten har ingen skyldighet att tilldela kontrakt, men avbrytandet får inte ske godtyckligt. Enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och EU-domstolen krävs sakliga skäl.

Typiska skäl kan vara att inga anbud uppfyller kraven, att anbuden överstiger budgeten, att det bara inkommit ett anbud, eller att fel upptäckts i upphandlingsdokumenten som kan ha påverkat konkurrensen. Ju senare i processen avbrytandet sker, desto starkare motivering krävs.

Rättigheter, skyldigheter och skadestånd

Det är viktigt att skilja mellan rätt och skyldighet att avbryta. Vissa omständigheter ger myndigheten en rätt att avbryta, till exempel förändrade behov eller budgetbegränsningar. Andra omständigheter skapar en skyldighet, typiskt när procedurfel påverkat utfallet och inte kan avhjälpas på annat sätt.

Myndigheten ska snarast möjligt underrätta alla anbudsgivare skriftligt med en tillräckligt utförlig motivering. Enligt LOU 20 kap. kan leverantörer ansöka om överprövning av beslutet att avbryta hos förvaltningsrätten. Även ett lagenligt avbrytande kan utlösa skadeståndsansvar om leverantörer har lidit skada till följd av myndighetens agerande.

Verktyg som Cobrief hjälper leverantörer att följa med i förändringar i aktiva upphandlingar, vilket gör det enklare att snabbt bedöma konsekvenserna av ett avbrytande.

Avbrytande är en säkerhetsventil i upphandlingslagstiftningen som ger myndigheten möjlighet att avsluta en upphandling när förutsättningarna brister. Det kräver dock sakliga skäl och transparens gentemot de leverantörer som investerat tid och resurser i anbudsprocessen.